– Ryktet att det finns semlor på Konsum…
Läs mer om: JV
Verkligheten som jag ser den
– Ryktet att det finns semlor på Konsum…
Läs mer om: JV
I fredags firade vi vår andra bröllopsdag med att köpa en soffa. Jag skulle förstås skämta och sa något i stil med:
– Grattis på bröllopsdagen, älskling! Hoppas det inte blir lika dyrt varje år…
Sedan kom jag på att hon hade ju betalat hela kalaset. Så jag kanske inte behövde låta riktigt så dryg…
Soffan är det enda nya i vårt hem, detta hem som är vårt första gemensamma, eftersom JV flyttade in till mig för två år sedan. Och ingen säng har vi, för den gick ju inte upp för trappan, så nu sover vi båda på madrass på golvet.
Vi är verkligen som ett nygift par som just flyttat hemifrån med gamla ärvda möbler och loppisfynd som vi målar och pyntar upp bäst vi kan.
Och barn är på väg. Ja, mönstret stämmer. Vi är bara lite sena. Fast jag är sen med allt jag gör. Jag ligger ungefär sexton år efter i livet. Jag gör ungefär samma saker som alla andra, men jag gör det sexton år senare. Det beror på min trista uppväxt där jag gick i ide eller åtminstone försökte göra mig osynlig från 3-4 års ålder fram tills jag fyllde tjugo.
Livet började vid tjugo. Så på pappret ska jag kanske bli pappa vid 39 men i verkligheten blir jag det vid tjugotre. Gift och egen lägenhet och barn vid tjugotre års ålder. Ja, det är ju ganska lagom.
På samma gång är jag glad att det sker nu och inte då jag faktiskt var tjugotre. Då hade barnet ärvt mycket ångest och många rädslor. Det kommer han/hon slippa nu.
Och dessutom har jag fixat världens coolaste mamma till honom/henne. Och en ny lägenhet med målade bokhyllor. Vad mer kan man begära?
Läs mer om: JV, Lägenheten
Nu när vi ska få ett rum extra att husera i vill JV ha en soffa. Kan du tänka dig det, va? Så borgerligt, en soffa! Jag hittade med en gång en superfin soffa från 40- eller 50-talet för bara 400 kronor (rena rånet) men se den föll henne inte i smaken.
Då satte jag ner foten och sa bestämt att blir det ingen gammal soffa så får det bli en helt ny. Inget mittemellan. Ingen storblommig plyshsoffa från 80-talet eller något annat groteskt!
”Okej”, sa hon, ”då köper vi en ny soffa!”
Jag undrar vari min seger låg i det. Nåväl, i julas frågade jag henne vad hon ville ha i julklapp. ”En ny soffa!” sa hon. Hm… inte så dumt, då slapp jag bekymra mig om den saken…
Sedan har tiden gått och jag har nästan börjat vänja mig vid tanken på en soffa, även om de är dyra och ganska fåniga. Okej, kanske en soffa — men inget soffbord. Där drar jag gränsen.
I morgon ska vi ha vår andra bröllopsdag, och jag är ledig. JV frågade vad vi skulle göra i morgon.
”Flytta!” sa jag. Sedan insåg jag att hon menade något speciellt. Vad skulle vi göra för att fira vår andra bröllopsdag. Sånt är ju viktigt för dem där, kvinnorna…
Det här är farlig mark. Det gäller att ta till mannens list. ”Vad vill du göra?” sa jag…
”Jag vill åka och kolla på en soffa!” sa hon.
Och där slog det mig att jag har ett guldägg här. Hm… namnsdag, födelsedag, julafton, bröllopsdag — övervaka sin älskade med blommor — ja, allt sånt som kräver en insats av oss män blir helt plötsligt väldigt enkelt. Det enda hon önskar är en soffa.
”Visst, älskling, vi åker och kollar på soffa i morgon!”
Det är perfekt.
Det fungerar varje gång.
Ända tills vi köper den där förbaskade soffan.

Läs mer om: JV
JV har lärt mig en massa nya spännande nyårstraditioner från sitt hemland. Och jag har lärt henne vad vi gör.
JV frågade mig i morse om vi har några särskilda svenska traditioner så här på nyårsdagen. Det har vi, sa jag:
Läs mer om: filippinerna, JV, semester
Det här är JV:s andra vinter i Sverige, men förra året var det bara lite blek snö under tre skälvande dagar, så hon har ju aldrig upplevt en riktig vargavinter. Förrän nu. I går var det 12 minus, och hon utbrast helt spontant:
”Det är vackert! Det är vackert med solen och det blänker i snön!”
Jag kan bara hålla med. Ibland är vintern vacker. Nu ska vi åka och hälsa på JV:s syster. Och för första gången ska vi träffa systerns förstfödde. En en månad gammal klump som vägde 4,5 kilo när när föddes (ett halvt kilo mindre än mig då jag föddes för 39 år sedan).
Min hustru konstaterade det häromdagen, att rött är julens färg i Sverige.
Jag trodde den var det i alla länder.
Men nej, hon sa att i Filippinerna var rött förknippat med valentindagen.
”Vad har ni för färg på jul?” frågade jag.
Hon funderade en stund.
”Alla färger!”
Läs mer om: JV
JV (stolt): Nu är jag i sjätte månaden!
Jag (yrvaken): Grattis, då är du halvvägs…
JV (fundersam): Halvvägs?
Jag (faderligt): Ja, halvvägs….
JV (tvivlande): Vad?
Jag (tror engelska fungerar bättre): Ja, half way…
JV (ifrågasättande några av sina livsval): Nä, man är bara gravid i nio månader!
Jag (tänker efter): Ja just det, det är ju hästar som är gravida i 12 månader…
Läs mer om: JV