Ironia har utmanat Mofs och Trollpackan och Maj Korner att spana på snygga män eftersom hon läst i Aftonbladet att män ägnar 43 minuter av varje dyrbar dag åt att spana på kvinnor medan kvinnorna bara ägnar 20 åt att spana på dem.
Som den logiskt tänkande man jag är skrev jag genast en kommentar som förklarade fenomenet: Män ser mer på kvinnor än kvinnor ser på män eftersom kvinnor är snyggare än män.
Kort och korrekt, eller hur?
Men det har fått mig att tänka på mig själv. En ganska trevlig sysselsättning måste jag medge. Spanar jag på kvinnor – och i så fall 43 minuter om dagen? Hm… Spana betyder ju att speja efter, hålla utkik efter något.
Går jag ut på stan med vett och avsikt att hålla utkik efter kvinnor? Nej. Men om jag ser en vacker kvinna så registrerar jag det. ”Hm, hon var snygg”, kan jag tänka. Och kanske blicken dröjer en eller två sekunder extra, men mer än så är det inte.
Det känns som om man måste bo i en ganska stor stad (eller Vadstena) för att dessa flyktiga sekunder ska bli 43 minuter om dagen…
Men ändå!
Låt oss tänka att den snygga tjejen har en kille bredvid sig. Såvida han inte stirrar på mig med en min som vill säga ”sluta glo på min flickvän, din idiot, annars ska jag koka ditt huvud i ditt eget blod”, så förblir han osynlig.
Jag tan tänka mig hur det skulle låta om jag blev kallad till polisen som vittne.
Bufflig polis: Beskriv mannen hon gick med.
Förvirrad bloggare: Öhhh…
Bufflig polis: Men du såg honom ju, hur var han klädd?
Förvirrad bloggare: Öhhh…
Bufflig polis: Men du gav ju en utmärkt detaljerad beskrivning av kvinnan. Såg du inte mannen?
Förvirrad bloggare: Liksom inte…
Likaså har jag läst att kvinnor upplever att de blir osynliga när de passerar en viss ålder. Det stämmer nog. Jag har själv kommit på mig själv att vara skyldig till det. Jag kan dra mig till minnes två kvinnor/damer som pinsamt nog har kommit på mig med att inte ”se dem”. Och det mer än en gång.
Osynlig kvinna: Men kommer du inte ihåg mig? Det var ju jag som… det vet du väl… Vad lustigt, sist gång kom du inte heller ihåg att…
Blind bloggare: Va? Å, ja just det. Det var ju du… Hm…
Och så bestämmer jag mig för att nästa gång ska jag komma ihåg henne, men hur är det möjligt? Jag ser henne ju inte!
Men kvinnor kan de med. I alla relationer jag varit i råkar jag alltid ut för samma sak. Kvinnan vid min sida säger något i stil med…
Kvinna vid min sida: Å, såg du hur de tittade på dig?
Chockad bloggare: Vilka?
Kvinna vid min sida: Menar du att du inte såg X och Y, hur de tittade på dig och pratade om dig?
Chockad bloggare: Ehhh… Varför gjorde det det?
Eller:
Irriterad kvinna vid min sida: Guud, vad hon spanade in dig hela kvällen. Jag hade lust att bara gå fram och smocka till henne!
Oförstående bloggare: Vem?
Jag vet inte, kanske säger de bara så för att smickra mig eller för att höja min status i sina egna ögon. Eller så är jag helt enkelt en oemotståndlig hulk som alla kvinnor dras till.
Om det sistnämnda är sant retar det mig att JAG aldrig lägger märke till kvinnornas blickar. Jag känner att jag borde bli bättre på att spana på kvinnor så jag märker när de spanar på mig. Jag menar: om inte annat så för min egen säkerhet.
Men samtidigt känner jag: ORKA! Det finns en gräns för hur mycket man orkar tänka på struntsaker. Eller skriva om dem.

Hur mycket spanar du?
Läs mer om: sex