Hon blev 14 år. Nästan varje dag i fjorton år var hon vid min sida. I dag, lördag 10 juli 2010, lämnade hon oss under stor saknad.

Ovan är sista bilden jag tog på henne. Då sov hon hopkurad i min armhåla och allt var bra. På kvällen dagen efter kom diskbrocket som knäckte henne.

Jag är glad över att hon fick två underbara veckor på den plats som hon (och jag) älskar allra mest här på jorden.

Här är alla blogginlägg med Dejsy.
Här är ett bildspel från Flickr.

Läs mer om: Dejsy

När vi gick iland häromdagen så gick Dejsy före oss in på bryggan medan vi tjudrade båten som bet i grimman och stampade med hovarna i vågorna.

Då ropade en farbror i en båt som just la till att Dejsy var en liten hund. ”Det var en sån som blev tagen av örnen i går. Det var på färjan. De hade ställt den på livbåten för att fotografera den. Då kom det en örn och svepte ner och tog den. Det var en stor chock för dem. Jag tänkte på det nu när jag såg din hund ensam på bryggan.”

Jag har faktiskt tänkt på det ganska mycket, varit rädd för att det skulle hända Dejsy. När hon går ute utan koppel och strosar omkring så vill jag alltid vara med för att det inte ska hända något. Jag har trott att det skulle räcka att jag var ute med henne, som en slags levande fågelskrämma. Inte skulle jag ha tänkt på att vakta henne på en stor färja full med folk.

Många gånger har jag haft mardrömmar att min lilla älskling som litar på mig i allt skulle bli fångad ev en rovfågel som griper med henne med sina klor runt ryggen och punkterar hennes lunga och lyfter upp henne i luften. Min lilla känsliga hund som gillar att sova bredvid mig under täcket, som tittar på mig med stora ögon när hon vill något, hon som strosar omkring på gräsmattan med frid i sinnet utan en aning om faran som lurar i luften – jag har föreställt mig hennes ångest då hon sveps iväg. Kanske fågeln tar med henne och sätter sig på en gren nånstans och väntar på att hon ska sluta rycka, sluta skrika tills ljuset sakta slocknar i hennes ögon.

Ja, det är hemskt. Det är en mardröm som förföljt mig i många år. Nu är mardrömmen verklig för någon, för någon annan än mig.

Jag tog två bilder på Dejsy i morse då vi låg i sängen och hade somarlovsmorgon. Dejsy hade kilat in sig mellan mig och matte. Då känner hon sig trygg och snusar så sött. Jag känner mig också trygg när jag har henne där, nära mitt hjärta. JV låg också bredvid mig, Maja också. Hela familjen samlad. Solen sken in genom rutan. Båtarna kluckade vid bryggan. Varmt och ljust. För ljust för mardrömmar.

Läs mer om: Dejsy

Läs mer om: Barnet, Dejsy

Jaha, jag har varit ute och rest utan dator. Jag vet. Folk frågade vad det var för fel på mig, om jag var sjuk eller så, men jag sa bara semester och knöt näven i fickan (så abstinensdarrningarna inte skulle synas). Här kommer hela helgen på en och samma gång.

Först kom farmor och bjöd på cihuahua:

Sedan la farmor beslag på Maja:

Sedan åkte vi iväg och Maja föll inte i sjön. Bara nära:

På vägen till Vadstena stannade vi till på en marknad där vi inte köpte en häst:

Sedan åkte vi på dop, men det var inte Majas tur (så varför skulle hon vara uppklädd?)

Dom här var det ju:

Vi kom, vi såg, vi åt och drack

Sedan åkte vi tillbaka till vår ö igen

Läs mer om: Barnet, Dejsy, semester

Det här är i princip vad vi gjort i dag. Klippt gräs. Sedan inget mer. Det var en mellandag. Såna behövs också… Dejsy tyckte om att klippa gräs. Hon visade vart vi skulle klippa genom att hela tiden ställa sig i vägen. Där stod hon och blinkade mot solen och lät nosen ta in alla dofter från havet medan JV ropade shuss, shuss till henne haha…

Förutom detta är det värt att notera att jag lurade mina arbetskamrater via e-post att jag satt i källaren på jobbet och jobbade. Haha, så lättlurade de är. Jag antar att deras hjärnor mer eller mindre kokat bort där på kontoret när den enda som fattar att man måste öppna fönstret befinner sig 60 mil därifrån…

Läs mer om: Dejsy, JV, semester

Jag har inte fått in internet i nya lägenheten ännu, så det bidde inget bloggande i helgen. Skönt. Här kommer istället alla bilderna på en och samma gång. Vi tog med oss Maja till stranden, första gången för henne. Dejsy, däremot, är van vid stranden och njöt av fulla drag där hon låg på min varma mage med nosen full med sand…

Vi hälsade även på Mom Barbro, som är en av Dejsys hundvakter. Vi hade med oss Gustav Adolf-bakelser och njöt av solen igen.

På kvällen gjorde jag en god smodi som jag döpt till ”Röd solnedgång”.

Melon (ung 2-2,5 dl när den är tärnad)
1 kiwi
Ung 3-5 cm selleristjälk
1 tsk vaniljpulver eller en urskrapad vaniljstång

Läs mer om: Barnet, Dejsy, semester

Läs mer om: Dejsy

Men mycket söt!

Läs mer om: Dejsy