Glad i hågen trallade jag in och trodde att hyresvärden skulle ligga på knä och äta sin lunch från golvet, så noga hade vi städat.

Icke då! ”Det var katastrof!” och ”Så här får det inte se ut!” och ”Jag ringen en städfirma som fixar detta, och då får ni pynta 5 000 direkt” och så vidare medan jag började darra på läppen…

Hyresvärd (pekar med darrande finger): Ser du den här fläcken?
Jag (kryper nära): Nej…
Hyresvärd (pekar med darrande finger ännu mer): Förstår du vad jag menar, så här får det inte se ut!
Jag (kisar med ena ögat): Nej…
Hyresvärd (petar mig i ögat): Titta från den här vinkeln!
Jag (blinkar och lägger huvudet platt mot väggen): Eh…
Hyresvärd (upprörd i sitt innersta): Ser du nu? Förstår du vad jag menar? Jag ringer städfirman direkt om det ser ut så här. Då tar de 2 000 kronor bara för att parkera utanför!
Jag (kliar mig i hårbotten): Eh, vad?
Hyresvärd (hötter med fingret): Jag gör inte det här för att djävlas. Jag gör det för din skull. Så den nya hyresgästen inte ska stämma dig! Förstår du?

O ja, jag förstår… Bara att börja skrubba igen. Nu har jag och JV burit tillbaka alla städattiraljer och skrubbat varenda millimeter av lägenheten. Två gånger! Med diskborste. Med tandborste. Med tops. Med tandpetare. När jag ägnat 20 minuter åt att skrubba osynliga fläckar av en dörr och JV skrubbat lika intensivt på en vägg, så bytte vi och skrubbade igen. Jag tog hennes renskrubbade vägg och gick över den igen. Hon tog min nyskrubbade dörr och gav den en omgång.

Vi har lagt ner över 60 timmar på att skrubba en etta på 45 kvadrat. Om hyresvärden på måndag återigen säger att han ska ta in en städfirma (vars pris säkert gått upp med hundra procent då) så kommer jag först gå i bitar och sedan explodera!

Och sedan kan han ju anlita en städfirma till att svabba upp blodet och köttslamsorna bäst han vill!

---
Läs mer: