I min jakt på böcker som bloggare bör läsa för att bli bättre bloggare slår jag härmed in en öppen dörr och presenterar en författare lika självklar som snö i januari… eh…

Fast till skillnad från snö som drar sig tillbaka och tycker synd om sig själv så fort det blir den allra minsta globala uppvärmning så kommer P.G. Wodehouse aldrig bli omodern.

Just som jag med pukor och trumpeter (det vill säga en bisats i slutet av förra boktipset) pukade och trumpetade ut att jag skulle servera denna delikata anrättning, så har det slagit mig, åtskilliga gånger, att nästan hela min beundran för P.G. Wodehouse bygger på den gamla kassettboken ”Den oefterhärmlige Jeeves” uppläst av den lika underbare Helge Skoog. Jag sprang genast till bibblan och lånade fler böcker.

Kanske är Wodehouse mest känd för böckerna om den genialiske betjänten Jeeves och hans inte lika briljanta herre Bertram (Bertie för vännerna) Wooster. Bertie lever ett skönt ungkarlsliv i London. Allt skulle vara frid och fröjd om det inte vore för dessa unga flickor som vill locka stackars Bertie bort från hans hemtrevliga ungkarlsbana och börja ”dana” honom.

Till råga på allt måste han ständigt som jämt rädda någon av sina otaliga vänner ur de klistrigaste av klister och knipor relaterade till sagda flickor, gärna i kombination med äldre släktingar som inte alltid ser med de blidaste av ögon på de Woster’ska äventyren…

Vilket osökt för oss in på fridsrubbare nummer tre i Berties liv: fastrarna. Nu vet jag inte om osökt är ordet jag söker… det var något på o… måste fråga Jeeves vid nåt tillfälle… Onåd, var kanske ordet jag sökte! Onåd är i alla fall vad Bertie anar, och med den rätta, då någon av hans fastrar kommer på tal eller ännu värre dyker upp som en mörk skugga vid horisonten, förebådande ett kommande oväder.

Ofta sammanfaller dessa tre olyckor i en:
a) moderna kvinnor med giftastankar som vill ”dana” stackars Bertie som inte alls vill bli danad
b) vänner som inte har något emot att bli danade av sagda kvinnor
c) fastrar och andra släktingar som skickar de kallaste av kårar nedför både ben och ryggrad oavsett om man har en ryggrad eller inte.

Det är tur för Wooster att han har den alltid lika lugna och visdomsdjupa betjänten Jeeves som kan rädda honom ur dessa kniper. Jeeves är precis lika underbar som Bertie, fast precis tvärtom, om du förstår vad jag menar, men nu börjar jag bli trött, så du får minsann läsa några böcker själv!

MEN och detta är ett stort MEN. Du ska inte läsa Wodehouses böcker för dess handling allena. Styrkan ligger i leken med språket, på hans sätt att leka med trötta klyschor och ramma oss midskepps med nyskapande metaforer. Författarens språkglädje smittar av sig på varenda mening och berikar sin läsare allehanda uttryck och ögonöppnare.

Därför hamnar P.G. Wodehouse överst på min lista över böcker som bloggare borde läsa för att bli bättre bloggare. Nästa författare jag tänker skinnflå i jakten på böcker som alla bloggare bör läsa för att bli bättre bloggare är allas vår Åke Holmberg, mannen bakom Ture Sventon.

Men varför ska jag sitta här och låtsas att jag kan skriva lika klyftigt som P.G. Wodehouse. Lyssna själv istället:

Vi Woosters gör inte läxor så ofta, men är vi gör dem så gör vi dem ordentligt, såvida vi inte glömmer bort dem, vilket är vanligare än man kan tro. I vilket fall som helst. Jag har för andra gången i mitt liv beställt en DVD-box. Första säsongen av tev-serien med Bertie och Jeeves. Och ja, det är House vi se, inte lika klyftig här:

Listan på böcker som bloggare bör läsa

---
Läs mer: ,